Kalle Petré 2017.09.25 Ver d ? PROGRAM För klimat och 1 klot
Ordn Område, Läge Åtgärd Mål
0
POLITIK
(En kort beskrivning av vad i politiken som omöjliggör en kontroll av utvecklingen av klimat och annan miljö.)
N19, N55.
.xIntegrera. Prioritera. Styr. Reformera. Utveckla verktyg.
01
Ödesfrågan
Temperaturen i atmosfären och haven stiger kraftigt och andra miljöfaror växer. Fn's klimatpanel beskriver den stigande temperaturen.N59 Världsnaturfonden beskriver ett för högt uttag av jordklotets resurser.N58 Stockholm Resilience Centre beskriver överskridna planetära gränser.N60 Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. Många kallar detta vår ödesfråga.
N47.
.1Mänsklighetens livsstil är dess existens. Men livsstilens ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. Skapa ett program för omställning av livsstilen. En livsstil som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
.2Produktionen skapar den materiella grunden för Livsstilen. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen. Skapa ett program för omställning av produktionen. En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
.3Ekonomin är styrsystemet för Produktionen och delar av Livsstilen. Men styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse. Skapa ett program för omställning som garanterar tillräcklig samhällelig kontroll över ekonomin. En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids.
.4Ytterst är det genom styrkan i Politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och livsstil till en hållbar utveckling. Skapa ett program för att samla den politiska styrka som behövs för omställning. Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra livsstil, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
011
Svaret
Detta är svaret på ödesfrågan - huvuddragen i ett program för omställning.
(Beskriv här nedan åtgärder som är kärnan i Livsstil, Produktion, Ekonomi och Politik.)
"Samling för omställning".
.1En ohållbar livsstil.
.10Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. Max 1 klot.
.11 Försvara välfärden trots nerväxt och fossil-divestering. Bra välfärd till alla.
.11 Stöd omställning i fattiga länder. Fattigdomen avskaffas.
.11Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
.2En ohållbar produktion.
.20Minska resursuttaget radikalt.Max 1 klot.
.21 Förnybar energi, men mycket mindre.
.21 Effektiv ccs.
.21 Fossilfritt jordbruk.
.21 Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar.
.3En ohållbar ekonomi.
.30Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt.Max 1 klot
.31 Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
.31 Stigande fossil-skatt.
.32 Fossilkapital:
Mindre aktörer bör snabbt divestera.
Staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
.4En ohållbar politik.
.41400 ppm, stigande C, 1.5 / 4 klot, utfiskning, vattenbrist ...Erkänn problemen!
.42Samling för omställning.
02
Ideologi
Värderingar. Strategi. Program.
.1Det finns en stor otydlighet bland politiker och andra makthavare om problemen kring klimat och klot. Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har helt otillräckliga åtgärdsplaner för klimat och 1 klot. Erkänn problemen!   Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
.2Det behövs berättelser, som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt.
Från ego-logik till eko-logik.
Utveckla en vision för ett globalt, hållbart samhälle.
"Fram mot xxx-åldern". (Alltså inte tillbaka till stenåldern, utan fram mot något som vi borde hitta på ett namn för.)
Från ego-logik till eko-logik.
03
Politiska metoder
N20. Metoder för politisk påverkan. Politiskt system.
Politisk kontroll. Demokratisera. Löntagarinflytande.
.0N36, N37
(Hur snabbt? Vilken ordning? Hur mycket?)
Vidta nödvändiga åtgärder för klimat och 1 klot.
Integrera. Skynda. Prioritera. Styr. Reformera. Utveckla verktyg. Måttsätt.
Högst 1.5 C. Åter under 350 ppm. Max 1 klot/land. Övriga planetära gränser. Mer? N21.
.1 Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och klot.
.2 Bygg en klimatrörelse stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning!
.xFred, våld.
.xPartisamarbete.
.xGlobalt samarbete.
.xEuropeiskt samarbete.
.xDemokratiska avgöranden.
.xLagstiftning.
04
Aktörer
Politiker, partier, klimatrörelse, företag, org, individer.
(Från noter:) Kapitalägare, näringsliv, individer, regering, riksdag, matkonsumenter, konsumenter, kommuner, landsting, invånarna, medborgare, Eu, världssamfundet, rika länderna, internationella institutioner, globala kapitalet, motkraft, svenska S, Fn-systemet, arbete och kapital, Sverige, ungdomar, civila samhällen, personligt och gemensamt, andra personer, samhället, markägarna. (Ska resultera i åtgärdsposter?)
.1Ojämlikhet i världen skapar misstro mot klimatlösningar. Motverka misstro mot klimatlösningar. (Hur?) Majoritetens stöd.
Uppnå folkligt deltagande.
.xIndivider.
1
MILJÖEFFEKTER
(= Ekoimpakt.) Människan påverkar/inverkar på naturen/klotet genom Livsstil och Produktion.
[Beskriv påverkan, (icke?) framgångsrika motåtgärder och vad som återstår.]
.0Minska eller stoppa utsläpp eller andra aktiviteter som förorsakar växthuseffekt, förgiftning av naturen eller ohälsa
.01Rena mark, vatten och luft.
.1Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
[Ipcc. Src plantära gränser 1: Klimat. Wwf Klimat.]
Bromsa utsläppen och rena. Max 350 ppm.
.11 Fånga växthusgaser ur luften och lagra kol i jorden, Ccs.
.2Förlust av biologisk mångfald
[Src 2]
.3Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
[Src 3]
.4Havsförsurning.
[Src 4]
.5Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler).
[Src 5]
.6Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning).
[Src 6]
.7Färskvattenanvändning.
[Src 7]
.8Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer).
[Src 8]
.9Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).
[Src 9]
.9xPlast i vatten.
.9xGifter i mark och vatten.
.aFiskevatten.
[Wwf Fiskevatten.]
.bOdlingsmark.
[Wwf Odlingsmark.]
.cBebyggd mark.
[Wwf Bebyggd mark.]
.dSkogsprodukter.
[Wwf Skogsprodukter.]
.eBetesmark.
[Wwf Betesmark.]
2
LIVSSTIL
(En kort beskrivning av vad i livsstilen som hotar klimat och annan miljö.) N3, N48.
Välfärd. Konsumtion. Global rättvisa
.1(Fyll i problem) (Fyll i åtgärd) (Fyll i mål)
21
Konsumtion
Materiellt, kulturellt. Fri tid.
.1
211
Materiekonsumtion
(= Välstånd.)
Bostad, Mat, Resor, "Grejor" ...
.1P1.
Konsumism.
Begränsa det materiella radikalt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Max 1 klot/person.
.11 Individer och samhälle måste undvika slöseri.
.12 Energisnål konsumtion: Konsumera energi på ett hållbart sätt.
.2N33 Cirkulärbruka: Byt, låna, reparera, underhåll, återvinn, dela.
.51Bostad.
.52Mat.
.53Kläder.
212
Tjänstekonsumtion
Hantverkare, Service, Kultur.
Alla tjänster innehåller dock materiella förutsättningar, till exempel frisörens sax, planet för flygningen, teaterhuset för pjäsen.
.1 xxx
22
Välfärd
Fattigdom (ej), hunger (ej), mat (bra), hälsa (god), välbefinnande (gott), jämställdhet (ja), jämlikhet (hög), jobb (till alla), arbetsvillkor (goda), vatten (rent), sanitet (ja). N1
.0Miljöpris på välfärden.
.1Nerväxt minskar välfärdsresurserna. P3 Upprätta välfärd där den inte finns.
Upprätthåll där den finns.
God välfärd till alla.
.11Är välfärd möjlig utan tillväxt?
.2Arbetslöshet från nerväxt. P3 Dela på jobben. Arbete åt alla.
.21Fossilfritt jordbruk skapar fler arbetstillfällen. Ta var på arbetstillfällen som skapas. Arbete åt alla.
.22Sänk arbetstiden.
23
Global rättvisa
N5, N49. Global rättvisa är egentligen en del av Välfärd, men som världen ser ut behöver ett särskilt område framhävas.
.1P2. Fördela materiell konsumtion och välstånd jämnt över alla länder. Max 1 klot/land.
.2Utvecklingsstöd: Vi skall ju inte längre importera olja, kol etc. Vi måste då också vara beredda att stödja fattiga länder att bygga upp alternativ energiproduktion. Stöd omställning i fattiga länder.
.3Dramatisk reducering av den rika världens utsläpp.Samma utsläpp/individ.
.4Jämlik handel.
3
PRODUKTION
(En kort beskrivning av hur produktionen förstör klimat och annan miljö.)
Resurser används för framställande av varor och tjänster.
Resurser. Infrastruktur. Information.
.1 Utsläpp och avfall ska minimeras.
30
Produkter
.
31
Resurser
= Naturen. Det människan tar sin näring ur.
Energi. Mark. Vatten Luft.
Områdena går delvis i och påverkar varandra.
.1Resursuttag över förnybara tillgångar. N45 Minskning av resursuttag. Kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder. P1, P2, P8. Resursuttag = max 1 klot.
.2Effektiv resursanvändning.
.3Resursslöseri. Cirkulärproduktion för resursutnyttjande. Maximalt resursutnyttjande.
.4 Hushålla med 1 klot. Människorna blir planetskötare.N57
.51Biologisk mångfald.
.52Naturområden.
311
Energi
N12, N50.
.0Ställ om energiproduktionen, -systemet.
.1Fasa ut fossil energi.Noll fossilt 2030, 2045, 2060?
.2 Förnybar men mindre mängd energi.
.21Förnybart: Infasning. Lagring. Smarta elnät.
.3Kärnkraft.
.4Spara, effektivisera.
312
Mark
N8. Skog. Fält. Berg
.1 Skog
.2Fält
.3Berg
313
Vatten
N9. Floder, sjöar, hav.
.1Vatten: Försurning och övergödning.
.2 Fisk.
314
Luft
N10.
Rening.
.
315
Biosfär
.
33
Infrastruktur
N11. Stad, land. Matproduktion. Industri. Byggnad, bostad. Transport. It.
Infrastrukturen är i stor utsträckning klimathot och andra miljöhot. Planera.
.1 Nedmontera förstörande infrastruktur.
.2 Nybygg "miljövänlig" infrastruktur. P4.
.3 Underhåll.
331
Stad och land
N13, N53.
.1Region.
.2Staden.
.3Landsbygd.
.4Lokalsamhällets resiliens.
.41Lokal produktion.
.42Lokal handel.
.43Transportsnålt samhälle.
.44 Närproducera energi.
332
Jordbruk
N15, N46.
.1 Fossilfritt jordbruk.
.1 Energisnål mat.
.1Lokal matproduktion.
.1Ekojordbruk.
.1Industrijordbruk.
.1Genteknik bl a.Växtförädling.
333
Industri
N14.
.1 Vätgasreduktion i metallverk.
334
Byggnader
Bostäder, kontor, produktionslokaler, skolor ...
.1Trä, cement, betong, stål, plast. Byggmaterial.
.1Renovering.
.1Byggprocessen.
.1Uppvärmning av hus.
.1Solceller på tak.
335
Transport
N16.
.0System.
.01Planering.
.1 Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar.
.1Fossilfria transporter.
.1Långsammare transporter.
.1Färre transporter.
.51Minska biltrafiken radikalt.
.511 Bygg städer bilfria.
.512 Stoppa utbyggnad av stora bilvägar, t ex Förbifarten och Österleden i Stockholm.
.52Järnväg.
.53Flyg.
.54Båt.
.55Gång och cykel.
336
Handel
(Skriv Beskrivning)
.1Skyltning.
.1Närbutiker.
.1Utbud.
.5Butik. Restaurang.Matförsäljning.
337
It
Teknik för information (analog och digital).
.1 Bygg IT-system. Effektiviseringar som spar energi och andra resurser. Kunskapsbanker. Demokratiinstrument.
34
Information
(= upplysning):
Utbildning. Media. Reklam, propaganda. Forskning. Konsumentupplysning, normpåverkan.
.1 xxx
341
Utbildning
N17, 51. Skola. Universitet. Folkbildning. Utbildning/fortbildning för politiker och andra beslutsfattare.
.0Skolmiljö.
.01Klimat som ämne och ämnessamarbete.
.11Grundskolan.
.12Gymnasiet.
.13Högskolan.
.2Folkbildning.
.20Forbildning.
.21 Utbilda väljarkåren.
.22Media.
.23Det finns ett motstånd mot, att vindkraft installeras i närheten av där vi bor och att vi på många sätt måste vi minska vår (energi)konsumtion. Skapa acceptans för det nya.
342
Påverkan
Reklam, propaganda.
.1 Minimera/förbjud skadlig reklam.
343
Kultur
.
344
Forskning, utredning
.1Biobränslen
4
EKONOMI
(En kort beskrivning av vad i ekonomin som hotar klimat och miljö.)
N18, N52. Faktorer: Arbetskraft. Kapital. Resurser. Inkomst. Förmögenhet.
Systemförändringar. Reform.
Nerväxt. Styrning. Balans. Finansiering.
.1Styr ekonomin.Klimat- och miljövänlighet samt anständig jämlikhet.
.2N31 Korrekta ekonomiska kalkyler.
41
Tillväxt
(Eller "Till-/nerväxt"?)
.1N22, N23. Nerväxt eller hållbar tillväxt? Ekonomi för Nerväxt. P8. Max 1 klot av resursuttag.
.11De höga inkomsterna bland rika och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag. Begränsa och minska inkomster. I rika länder och mycket bland rika i alla länder. P3.
.3Produktivitet. Stimulera, försvara effektivitet och innovation.
42
Styrning
Pålagor. Subventioner. Förbud. Reglering
.1Beskatta bort klimatstörande verksamhet.
.11N29 Stoppa subventioner på klimatstörande verksamhet. Inga subventioner.
.12Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt. N24, N28 Resursskatt. Stigande kolskatt, (och vid behov) koltull. Takt?
.2N32 Subventionera
- cirkulärbruk och cirkulär produktion.
- kultur, icke-materiellt.
- gröna jobb.
- förnybar energi.
.21Skatteväxling.
.3Reglering: Lag, förordning, normering, certifiering, förbud ...
.31Resursförstörelse. Få förstörarna att reparera. Återställ det som är möjligt.
.4Kontrollorgan
.5(Löser detta klimat- och miljöproblem?) Basinkomst?
43
Finansiering
.1Stora behov av ny, "klimatvänlig" infrastruktur. N35, P4. Stöd till privata investeringar för ny infrastruktur eller att de görs av samhället.
.2N27. Divestera fossilindustri snabbt.
.3N40. ? Vital forskning och utveckling måste styras och betalas av staten.
44
Balans
Kapitalismen är "vild". Marknaden låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö.
En lämplig balans måste uppnås. Blandekonomi: Ägarbalans. Penningbalans. Ekonomiskt system.
Stabilitet.
N26, N34.
.0Marknad eller plan?Åstadkom tillräcklig planering och kontroll.
.01Nationalräkenskaper med miljö- och sociala beskrivningar.
.1Åstadkom Ägandebalans.
- Offentligt ägande.
- Löntagarinflytande.
- Kooperativ.
- Privat ägande.
Lämplig blandekonomi.
.2N25. Åstadkom Penningbalans via ränta, penningsystem och lokal valuta.
.21Ränta.
.22Penningsystem.
.23Lokal valuta.
.4Garantera Livsmedelsförsörjningen.
45
System
Nyliberalism. Larsons flera system. Doughnut. ...
.
9
Prov
xx yy
. xxxxxx
.0xxx
.xxxxxxzzz
.xyyyyyyyyyyyy
9 xxx
xx
xx
.
91
Prov å
xxx åäö xxx å y
.
9111
Prov xxxx
kkkk lepvheå
.
912
xx
.
999
999
.