Kalle Petré Stockholm, Sweden 2020.08.31 Nr B81 KOMMENTAR Klimatriksdagens akutplan, remiss

1. Min begränsning

Jag har inte haft tillräcklig tid att tänka igenom akutplanen helt. Av familjära skäl har jag varit tvungen att lämna nästan all politisk verksamhet i träda under en lång period. Och jag har alltså inte fortsatt arbetet inom Klimatriksdagen. Jag deltog inför 2014 och 2018. Jag påbörjade arbetet för ett år sedan. Men sen blev det inte så mycket. Jag har därmed inte deltagit i Klimatriksdagen-diskussionen, och känner alltså inte argument och resonemang som förts. Med begränsade förutsättningar ska jag ändå försöka ge ett remissvar. Jag gör det mot bakgrund av min egen beskrivning på sajten Klimatprogram.se *, som jag inte heller kunnat arbeta med under denna långa period. Jag skriver inget om produktionens områden eller levnadssätt.

2. Ett samlat grepp

Klimatriksdagens remissversion av en akutplan för klimatet ger en helhetlig lösning av klimatkrisen ur svenskt perspektiv. Det är bra. Ett samlat grepp behövs. Klimatrörelsen kan inte nöja sej med begränsade "krav" på politiker och samhälle, som rör sej alldeles för långsamt eller inte alls. Oavsett orsaken till politikens oförmåga, så måste klimatrörelsen driva på med styrka (en aktiv och stor rörelse) och med helhetslösningar (program). Målet måste vara, att få med sej folket (opinionen och folkliga organisationer) för att förändra politiken, politikerna och de politiska partierna. Akutplanen är en viktig del i detta. Det är en helhetslösning, som handlar om produktion, levnadssätt, ekonomi och politik.

3. Struktur

Akutplanen är tredelad: Sammanfattning, Tematiska områden med förslag och Framtiden.

De tematiska områdena skulle bli tydligare genom att kvalitetsskillnader i strukturen markeras. Idag blandas "olika kvaliteter". Jag skulle gärna se följande:

Akutplanen räknar upp Levnadssätt, Ekonomi och Institutionella förändringar som "tematiska områden" tillsammans med Energi, Skog och annat. I själva verket behöver förhållandet mellan dem beskrivas i en tydligare områdesindelning. Genom Politiken kan människorna forma lagar och regler, som bygger och ändrar Ekonomin, det system som styr Produktion och Levnadssätt.

Alla områden går ju i varandra på olika sätt. Under Ekonomiska systemet står, att människor ska göras delaktiga. Det är bra. Det visar, att politik och ekonomi bör knytas i varandra. Men aspekter av Politik behöver ett eget avsnitt. Institutioner, Corona, delaktighet, klimatrörelse med mera borde behandlas där

Viktiga ekonomiska frågor har samlats under området Ekonomi, samtidigt som det återkommer i olika produktioner. Så måste det vara. Men det ska synas att Ekonomi "står ovanför" och inte bara är ett i raden av "teman".

I akutplanens inledande avsnitt finns ett stycke "Hållbar konsumtion och livsstil". Det tillhör Levnadssätt. Så också om Rättvisa och Kvinnor.

Politiken för klimatet börjar i ett etiskt, moraliskt ställningstagande kring Hoten, som i akutplanen inte beskrivs samlat utan här och där. Med en beskrivning av Framtiden direkt efter hotet, så har Problem och Mål angivits. Sen beskrivs behövliga Åtgärder i sammanfattning. Då har vi en inledning - Bråttom! - som även kan fungera som separat dokument. Därefter kommer detaljer kring behövliga åtgärder under övriga huvudrubriker.

Exakta ordvalet och ordningen på rubrikerna kan diskuteras. Det kan bero på upplägget av hela texten. Men en struktur i stil med detta behövs och en förklaring av sambanden i strukturen.

Borde det inte också finnas ett avsnitt med globalt perspektiv?

4. Ekonomi

Vad menas med "Hållbar ekonomi"? Den är "byggd på klimatmässig och social hållbarhet". Akutplanen säger inget om att ekonomin ska vara hållbar som ekonomi, att den inte ska falla samman som ekonomi. Det är bra. Eftersom ekonomin bara är ett redskap för att skapa något socialt - välstånd och välfärd. Det som måste vara hållbart är ekonomins konsekvenser för "naturen". Ska vi ha nån natur kvar att leva av? Det betyder, att produktion och levnadssätt måste anpassas. Men ska vi vinna breda folklager för detta, så måste välfärdsaspekten finnas med. Detta sista påstående finns inte med i akutplanen.

Akutplanen vill ställa om det ekonomiska systemet och skapa en fossilfri välfärdsnation, som grundas i respekt för planetära gränser och försvar för människornas grundläggande behov. Akutplanen nämner ekonomiska faktorer som skatter, tull, carbon fee & div, budget, investbank, förbud, kvalitetskrav, ab-lag, cirkulärt, rättvisa med mera. Och det är bråttom. Det går inte längre att räkna med en lugn reformtakt. Det behövs då ett välutvecklat omställningsprogram för en ny ekonomi. Och den ekonomin måste fungera i praktiken.

Jag tror inte Klimatriksdagens akutplan är tillräckligt ekonomiskt välutvecklad. Det behöver sägas. Typ: "Åt det här hållet måste utvecklingen gå. Akutplanen har inte hela svaret på hur det ska gå till. Det ekonomiska omställningsprogrammet måste utvecklas." Ett par aspekter har jag tankar om.

Det är inte bara 10 % rikast som skapar 50 % av utsläppen. Det är också ett begränsat antal personer och organisationer, som på ett icke-demokratiskt sätt kontrollerar Sveriges och världens ekonomi. De flesta av dessa är stora motståndare till starka förändringar av det ekonomiska systemet. Och de har kraftig påverkan på det politiska systemet. (Lobbying och så.) Den sidan behöver beskrivas. Gärna tillsammans med de företagare/kapitalister som försöker göra en klimatinsats. Bägge sidorna tillhör klimatrörelsens problematik. De första behöver motarbetas. De andra behöver hjälpas på traven. Det är motståndarna som är starkast. Man kan inte påstå, att någon företagarsammanslutning kraftigt driver på för t ex utsläppssänkningar på de behövliga ca 10 % per år. Klimatrörelsen måste alltså få människor att förstå, att samhället behöver ha redskap för tillräcklig kontroll över de stora företagen och bankerna. Exakt vad det betyder, vet jag inte. Men troligen långt ifrån "förstatliga hela skiten".

Akutplanen kräver, att "tillväxtmål och vinstintressen underordnas klimatmålen". Det står "vårt fokus på ständig tillväxt" leder "till ett kraftigt överutnyttjande av naturresurser, särskilt fossila energikällor." Det finns "en omöjlig idé – att ekonomisk tillväxt så som vi mäter den – kan fortsätta i all oändlighet". "BNP-måttet bör överges som målindikator." "Det finns idag modeller för att sätta bredare fokus för vad som ska styra ekonomin än bara BNP-måttet." Det här låter lite dubbeltydigt. Det finns en bred uppfattning i klimatsammanhang (t ex Kate Raworth) att inte göra en stor sak av tillväxtfrågan. Jag tror det är ett misstag. Hur ska man kunna ta det mycket stora steget från "4 klot" till max 1, om man inte ifrågasätter tillväxten som drivande ekonomisk idé? För politiker, ekonomer och företagsledare/kapitalister i alla länder är tillväxt en grundtanke. Utan en ekonomisk politik grundad på tillväxt-ideologin förstår de inte, hur ekonomin skulle kunna fungera. Man kan kalla det en fanatism. Det handlar i grund och botten om drivkraften hos fri företagsamhet utan allvarlig kontroll. Dess logik är tillväxt.

Man kanske kan säga, att "4 klot" är en sak, men vi tror, att det fossila håller på att bli olönsamt. Då kanske man kan fortsätta med tillväxt och ändå rädda klimatet. Ja, det skulle i så fall vara på mycket lång sikt. Just nu är det krig och krigsrisk kring Medelhavet för olje- och gaskällor. Och vi har, som akutplanen säger, bråttom! Vi måste därför våga säga "Stoppa tillväxten" till att börja med. Så får vi sen bygga planer för hur "nedväxten" ska ordnas och på ett sätt som försvarar välfärden.

5. Mått för skada och mål

För att bemöta politikens ofta tomma fraser måste man använda vetenskap och siffror, som inte går att ifrågasätta. Akutplanen har med de viktigaste uppgifterna för att beskriva läget:

Sen finns det siffror, som visar, att vi inte klarar en rimlig koloxidbudget. Och liknande.

Däremot är jag tveksam till, att en sån här akutplan ska uppsätta mål i tiden. De som undertecknat Parisavtalet talar i termer av netto noll år 2050 eller liknande. Och då med hjälp av en omfattande, ännu inte fungerande ccs. Akutplanen sänker tidplanen med tio år till 2040. Vad är realismen med det ena eller andra? För tillfället rusar mänskligheten vidare mot 3 eller 4 C. Kanske mer. Man har just börjat diskutera att komma till rätta med artdöd på ett mer planerat sätt. Inga planer finns för att gå från 4 till 1 klot i Sverige eller max 1 klot för hela jorden. Och vad gäller rättvisa är väl alla jämlikhetsplaner slopade för 30 eller 40 år sedan. Det enda man talar om är, att kapitalismens fria företag har lyft miljarder människor ur fattigdom. Kombinerat med en grad av välgörenhet.

Jag tror, att klimatrörelsen måste kräva, att politikerna sätter upp mål i tiden. Men för varje sådant mål, kommer det att finnas argument för att tidigarelägga det. Klimatrörelsen bör inte binda sej vid att ett visst årtal är realistiskt och rimligt. Som läget är idag, så måste klimataktivister slåss för att politikerna överhuvudtaget planerar och genomför det, som de sagt sej vilja göra. Och slåss gör vi med fakta och argument plus en allt starkare massrörelse för klimat och 1 klot. Klimatriksdagen och andra välordnade organisationer bör hjälpa Gretas världsrörelse det program de letar efter. Och när de fått det programmet, kommer de inte att nöja sej med att vänta, utan leta efter så snabba förändringar som möjligt. Hoppas jag.

6. Några begrepp

Grundläggande behov

Vad är det? Mat för dagen? Det är svårdefinierat. Ett bättre ord att använda är Välfärd, som kan uttrycka att människorna "har det bra". Skilj från Välstånd, som uttrycker den materiella sidan. Oavsett ordval så är grundfrågan att minska det materiella, välståndet bland rika och i rika länder, men öka det radikalt bland de fattiga. Det finns en ekvation, som måste gå ihop. "4 klot" måste bli max 1. Det totala resursuttaget för mänskligheten måste ner till under 1 klot. Det är en materiell jätteförändring i båda ändar av välståndsskalan. Frågan för Sverige är, hur vi ska kunna minska välståndet men behålla eller utveckla välfärden. Det kräver ett komplicerat politiskt och ekonomiskt program.

Samhällsbyggnad, -planering, infrastruktur

I Sammanfattning står Samhällsbyggnad, men det handlar i texten bara om Byggande. Sist i Byggnad-kapitlet står Samhällsplanering. Det handlar i princip om välfärd "på landet". Ordet samhällsbyggnad kunde möjligen användas för ytterligare en huvudrubrik, som behandlar människornas utbredning på jorden. Det berörs i ordet lokalsamhälle, men också i klimatneutrala städer och levande landsbygd. Hur ska hela Sverige (världen) kunna leva? Fungerar klimat och miljö (och människor!) med allt större megastäder och tom landsbygd? Även infrastruktur tillhör det området. Transporter är bara en del av den fysiska strukturen. Men hur minskas transporterna genom nära produktion? Resiliens hör till detta område. Jag har använt ordet Geostruktur, men jag har inte hittat någon vedertagen term. Kulturgeografi heter det akademiska ämnet. I Visionen står, att "alla deltar i samhällsbyggandet". Men det har ju främst andra aspekter än geografisk placering.

Bonus-malus

Bonus-malus innebär att fördyra det som är dåligt och subventionera det som är bättre eller mindre dåligt. Då får man en överflyttning av konsumtion från det sämre. Men det betyder ju inte, att det som subventioneras är bra. Subventineras el-bilar, så borde man mena, att användande av dessa är bättre än annan, normal konsumtion. Bättre än t ex möbler och järnväg. Men så är det ju inte.

Om man tar bort bonus-delen och dubblerar malus-skatten, så får man ungefär samma effekt. Men det kan vara svårare för politiker att försvara ett så högt påslag. Det är ett bekymmer för politiker. Miljörörelsen borde "hjälpa" politikerna med argument och opinionsbildning för den höga malus-delen och inte acceptera en halvdålig taktik.

Liknande resonemang kan föras i fler sammanhang.

Utbyggnad av flygplatser bör stoppas. Men det finns inget som säger, att den summa som då blir ledig, bör investeras i utveckling av fossilfri flygteknik. Det ena har inte med det andra att göra. När flyget i Sverige under corona gått ner med 97 %, så reser det frågor. Klarar sej Sverige bra utan dessa flygplan? Bristen på flyglinjer är väl inte någon stor orsak till nedgången i svensk ekonomi? Hur mycket flyg är viktigt för Sveriges (och världens) ekonomi och kultur? Vad kan behöva behållas under en övergångsperiod? Vilka flygtekniker kan utvecklas och bli kvar under en hållbar framtid? I stället för miljarder till Sas och Norwegian, borde grundlösningen vara: Skär bort permanent en jättestor del av flygindustrin! Sen kan man hjälpa det kvarvarande att hitta övergångslösningar.

Akutplanen vill beskatta usläppen kraftfullt, vilket ger staten intäkter till klimatsatsningar. Syftet med en hög skatt är att snarast bli av med utsläppen. Mindre utsläpp ger i sin tur dock mindre intäkter. Om man i dagsläget skulle höja skatten på flygbränsle till en kraftfull nivå - i stället för att miljardsubventionera som nu - då skulle intäkterna till staten bli ganska små, men flygbolagen få det ganska svårt (vilket kanske är jättebra). Om bensinskatten skulle höjas kraftfullt, så skulle i dagsläget bensinbilarna snabbt reduceras till antal, och skatteintäkterna skulle kanske snart bli mindre än de är idag. Jämför med intäkter från förmögenhetsskatt. De förmögna blir mindre förmögna, men försvinner inte utan fortsätter ge statsintäkter. (Dock avvägning: För hög skatt => flytt utomlands.) Finansiering av klimatomställning ska inte blandas samman med åtgärder mot skador. (Det är en normal inställning bland nationalekonomer.)

Tanken med kolskatt och utdelning (Carbon fee and dividend) är, att medborgarna ska ha samma summa pengar att använda, men att de ska använda dem till fossilfritt. Då tar man inte ställning till, att vi förbrukar för mycket resurser överlag, typ enligt "4 klot".

7. Klimatriksdagens arbete

Frågan är, om det avslutande stycket om Klimatriksdagens fortsatta arbete borde tas bort ur aktuplanen. Det är viktigt, men kanske ska tas i annat sammanhang. Framförallt dock: Ambitionen borde vara, att akutplanen blir / utvecklas till något för hela klimatrörelsen, som hela klimatrörelsen identifierar sej med och hjälper till att utveckla. Det intressanta för en akutplan / ett klimatprogram är inte vad just Klimatriksdagen ska göra, utan vad hela klimatrörelsen borde göra. Det kan beskrivas under avsnittet Politik.