Karl Petré Stockholm, Sweden KOMMENTAR Bögskräck Nr B1h 2011.01.13
í
KOMMENTAR Bögskräck 2011.01.13
Hur ofta läser man en bok om bögar? Kolla den meningen en gång till. Betyder "man" jag? Eller gemene man? Person av manligt kön? Eller kanske till och med gemene bög? Ämne för reflektion! Just nu betyder ordet emellertid jag. Alltså jag har nog aldrig läst en bok om bögar. Jag har nyligen sett den där filmen om två koboj-bögar. Det var en bra film. Den var vacker. Den skildrade den amerikanske tuffheten. Männens osäkerhet inför varandra. Dramat i förhållande till familjer och övriga samhälle. Sorg. Förtvivlan. Starka känslor. Stark kärlek. Det var en bra, mänsklig, berörande film. Jag har också hört Rickard Wulf sjunga Piaf. När jag upptäcker att han sjunger La Vie en Rose från en man till en annan, då blir den sången intensiv och vacker på ett nytt sätt. Piaf sjunger ju "l'homme auquel j'appartiens", "mannen som jag tillhör". Det sjunger Rickard Wulf också (men exakta översättningen kommer jag inte ihåg). Jag sjunger själv gärna den sången på franska. Jag har har försökt sjunga "la femme ā laquelle j'apartiens". Men det går dåligt. Hela sången är skriven till en man. Piaf kan sjunga den så och Wulf kan. Jag har fått nöja mig med att sjunga, som om det inte är jag som är subjektet. Det blir en varm och häftig kärlek ändå.

Nu har jag läst en bok om bögar. Den heter Bögskräck och är skriven av Fred Anderson. Han råkar vara jobbarkompis med mej. Annars skulle jag aldrig stött på boken.

Bögskräck är en novellsamling. 14 noveller som alla handlar om bögar. Det är intressant, känslostarkt, omtumlande. Att läsa fjorton beskrivningar på raken, som alla handlar om homosexuella män. Även om jag inte är helt okunnig om homosexualitet, så är detta helt nytt. Första historien heter Cruising och handlar om parksexualitet, eller vad man kan kalla det. Män som träffas bland många män i någon viss park. Den historien går lite rakt på. Ska man använda ordet fördomar? Män söker sex med män för stunden. Det motsvarar fördomar. Såna är dom, dom tänker bara på en sak. (Vilket ju också brukar sägas om män av kvinnor...) Jag måste säga, att jag fick lite kluvna känslor inför skildringen. Är det detta boken ska handla om? Tycker jag om att läsa den? Samtidigt - jag tycker om livet, det här är en del av livet, jag vill läsa om det. När jag läst längre av boken, tänker jag, att det kanske var dumt att börja med en sån "råsexuell" novell. Men varför inte? Så har man den frågan avklarad, så att säga. För det är inte hela boken. Så här är det: Sex är en del av livet. För bögar och för andra. Hur stor del av ens liv, det är väldigt olika. Somliga är mycket sexuella, andra inte. Det har nog inte med den sexuella läggningen att göra. Den så kallade sexuella läggningen handlar väl mest om vem man vill vara intim med. Och intimitet är många saker i livet. Det genomgående för viljan till intimitet är kanske ordet kärlek. Det är det som genomsyrar boken. På ungefär samma sätt som andra kärleksskildringar. Gemenskap, sexualitet, ömhet, konflikter, sorg, ja allt som drabbar människor som är nära varandra.

Fred skriver fjorton mycket olika historier. Frostblommor, Chubs & Chasers, Lärjungen som älskade Jesus, Fläskkorv och Zebra & Xander är några titlar. En handlar om en terroriserande lärare, en annan om mystiska sms. Ibland är det filosofisk, ibland romantiskt. Jag vet inte, om Fred har någon tanke om målgrupp, när han skriver. Jag tror den är engagerande för alla. Alltid spännande och oftast bra språk. Det är klart att det finns såna med bögskräck. Men de flesta svenskar hör nog inte dit. Den borde läsas av många.

Den som vill läsa den, kan söka upp vebbsajten OddBooks * . Det är Freds förlag. Ser man boktitlarna där, så förstår man att bögskräck har flera dimensioner. Förlaget ger ut skräck, fantasy, science fiction och så. Och dessa teman återkommer i boken Bögskräck. Jordens undergång, zombies ...

Så varför skriver jag om den här boken på vebbsajten Global Reform? Vad har boken med den saken att göra? Tja, om vi hade levt i ett samhälle, där homosexuella hade jämlika levnadsförhållanden med heterosexuella, så vore det kanske inte så intressant. Jo, boken vore intressant då också, men den skulle inte ha samma politiska betydelse. Men nu är det inte så. Nu har hatet mot bögar och lesbiska, homoskräcken en stark politisk dimension. Den tillhör det reaktionära, den gamla diktaturkulturen. Obskyra strömningar på högerkanten hatar bögar. Likaväl som de hatar alla människors fria kärlekskänslor. De vill styra och dominera. De vill förtrampa. Det drabbar homosexuella över hela jorden. Värst i samhällen med medeltida eller äldre manssamhällen. Den kulturen, det tänkandet är ett hinder förmänsklighetens befrielse. Inte bara för homosexuella, utan för alla människors frihet. Hets mot bögar, hets mot invandrare, hets mot politiskt radikala - det är klassamhällets natur. Över hela jorden. Därför är böcker som denna viktiga. För att bögar ska känna stolthet och frihet. För att heterofolk ska lära känna och känna gemenskap med homofolk. För att vi alla tillsammans ska hitta framåt. Utan arbetarnas frihet, utan de svartas frihet, utan kvinnornas frihet, utan hbt-frihet - så finns det ingen vanlig människa kvar som är fri.